{"id":11407,"date":"2023-02-27T09:45:54","date_gmt":"2023-02-27T08:45:54","guid":{"rendered":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/?p=11407"},"modified":"2026-03-17T10:36:10","modified_gmt":"2026-03-17T09:36:10","slug":"karmele-jaio-eta-unai-elorriaga-20230316","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/karmele-jaio-eta-unai-elorriaga-20230316\/","title":{"rendered":"Karmele Jaio eta Unai Elorriaga (2023\/03\/16)"},"content":{"rendered":"<ul>\n<li>Noiz: Martxoaren 16an, osteguna, 19:00<\/li>\n<li>Non: Euskaltzaindiako areto nagusian, Bilboko Plaza Barrian.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Gaurkoan, Karmele Jaio eta Unai Elorriagaren bisita izango dugu, bi hitzaldi interesgarrirekin; Karmeleren hitzaldiak \u201cMeaberen Kkristaletik begira\u201d du izenburu, eta Unairena, berriz, \u201cMiren Agur Meaberen begiradak\u201d.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: justify;\"><strong>Karmele Jaio<\/strong><\/h2>\n<p style=\"text-align: justify;\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-12981 alignright\" src=\"https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-300x275.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"275\" srcset=\"https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-300x275.jpg 300w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-1024x939.jpg 1024w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-768x704.jpg 768w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-1536x1409.jpg 1536w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-2048x1878.jpg 2048w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-672x616.jpg 672w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-1038x952.jpg 1038w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/argazkia-karmele-480x440.jpg 480w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Gazteizen jaioa, 1970ean.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Euskal idazlea. Bere lanetan ipuina eta eleberria tartekatu ditu. Lehen argitaratu zuen liburua <em>Hamabost zauri<\/em> (Elkar, 2004) ipuin bilduma izan zen 2004an. Urte berean Igartza Saria irabazi zuen, Amaren eskuak eleberriaren proiektuagatik. Aipatutako eleberri hau 2006an kaleratu zen, hainbat sari jaso zituelarik: Zilarrezko Euskadi Saria, Zazpi Kale Saria eta Beterriko Liburua Saria. Nobelaren ingelesezko itzulpenak, <em>Her mother\u2019s hand <\/em>\u00a0(Parthian Books), English PEN Translation Award saria jaso zuen. 2007an <em>Zu bezain ahul<\/em> (Elkar) ipuin bilduma kaleratu zuen, eta 2009an <em>Musika airean<\/em> eleberria (Elkar). Argitara eman duen azken ipuin bilduma <em>Ez nai ni<\/em> (Elkar 2012) du izenburua. <em>Aitaren etxea<\/em> (Elkar) nobela 2019an argitaratu zuen. Tartean, poesia liburu bat argitaratu du <em>Orain hilak ditugu <\/em>(2015,Elkar).<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Bere lanak hainbat hizkuntzatara itzuli dira.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Bere ipuinak Best European Fiction (Dalkey Archive Press, 2017), <em>The Penguin book of Spanish short stories<\/em> (Penguin Classics, 2021), eta beste hainbat antologietan argitaratu dira.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><em>Amaren eskuak<\/em> nobelan oinarrituta, pelikula egin zuen Mireia Gabilondo zuzendariak (2013an aurkeztu zen Donostiako Zinemaldian) eta <em>Ecograf\u00edas <\/em>ipuina antzerkirako moldatu zuen Ram\u00f3n Barea zuzendariak 2010ean.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Euskaltzain urgazle da 2015. urtetik.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: justify;\"><strong>Unai Elorriaga<\/strong><\/h2>\n<div>\n<p style=\"text-align: justify;\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-11424 alignright\" src=\"https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-300x169.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"169\" srcset=\"https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-300x169.jpg 300w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-768x432.jpg 768w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-500x280.jpg 500w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-672x378.jpg 672w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga-480x270.jpg 480w, https:\/\/bilbozaharra.eus\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/unai-elorriaga.jpg 880w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Bilbon jaioa 1973an.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Euskal idazle, irakasle eta itzultzailea. Txikitatik Algortan (Getxo, Bizkaia) bizi da.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Bere lehen obra <em>Literatur ideia batzuk<\/em>, (Labayru, 2001) saiakera izan zen. Urte berean, bere opera prima ere argitaratu zuen,<em> SPrako tranbia<\/em> (Elkar). Nobela horrekin, Espainiako sari nazionala lortu zuen 202an, Unai Elorriaga izanik sari hori lortu duen bigarren euskal idazlea, Bernardo Atxagaren ostean 1989an. Hortik aurrera, Alfaguara editorialak bere nobela guztiak argitaratu ditu gaztelaniaz, Elorriagak berak itzultzen ditu Hizkuntza horretara. Lortutako ospeari esker, Unai idazle profesionala izatea lortu du, 2016 irakasle plaza lortu zunenera arte.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Lehen nobela haren ondotik, honakoak argitaratu ditu: <em>Van&#8217;t Hoffen ilea<\/em> (Elkar, 2003) Igartza bekari esker, <em>Vredaman<\/em> (Elkar, 2005) bere ingelesezko bertsioa (<em>Plants don&#8217;t drink cofee)<\/em> Estatu Batuetako NEA International Literary Award lorturik eta <em>Londres kartoizkoa da<\/em> (Elkar, 2009).<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Bere lanak hainbat hizkuntzatara itzuli dira, hala nola, italierara, ingelesera, alemanera, galizierara, eta abar.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Hainbat medioetan idazten du (El Pa\u00eds, Deia, Berria\u2026) eta mundo osoan zehar hitzaldiak eman ditu, Oxfordeko Unibertsitatean, Georgetownen, Aberdeen, eta abar\u2026<\/p>\n<\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<div id=\"ayg-882518e0f0f6fd1961eb5f3824f91ead\" class=\"ayg ayg-theme ayg-theme-single\">\n    <div class=\"ayg-player\">\n        <div class=\"ayg-player-container\" style=\"max-width: 100%;\">\n            <ayg-player src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/g8mXcgayPVQ?enablejsapi=1&#038;playsinline=1&#038;rel=0&#038;modestbranding=1&#038;iv_load_policy=3\" ratio=\"56.25\" title=\"2023-03-16 \u201cKristalezko begi bat. Gaurko literaturaren ikur\u201d Karmele Jaio eta Unai Elorriaga\" poster=\"https:\/\/i.ytimg.com\/vi\/g8mXcgayPVQ\/maxresdefault.jpg\" lazyload><\/ayg-player>        <\/div>\n        <div class=\"ayg-player-caption\">\n                \n                <h2 class=\"ayg-player-title\">2023-03-16 \u201cKristalezko begi bat. Gaurko literaturaren ikur\u201d Karmele Jaio eta Unai Elorriaga<\/h2>  \n                                <\/div>\n    <\/div>\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Noiz: Martxoaren 16an, osteguna, 19:00 Non: Euskaltzaindiako areto nagusian, Bilboko Plaza Barrian. Gaurkoan, Karmele Jaio eta Unai Elorriagaren bisita izango dugu, bi hitzaldi interesgarrirekin; Karmeleren hitzaldiak \u201cMeaberen Kkristaletik begira\u201d du izenburu, eta Unairena, berriz, \u201cMiren Agur Meaberen begiradak\u201d. Karmele Jaio Gazteizen jaioa, 1970ean. Euskal idazlea. Bere lanetan ipuina eta eleberria tartekatu ditu. Lehen argitaratu zuen liburua Hamabost zauri (Elkar, 2004) [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":11426,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[48,49,51,142],"tags":[],"class_list":["post-11407","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-berriak","category-bilbo-zaharra-forum","category-ekintzak","category-kristalezko-begi-bat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11407","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11407"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11407\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17084,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11407\/revisions\/17084"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11426"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bilbozaharra.eus\/es\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}